2 veckor med Aramis

2014-09-17

/aramis-09-01.jpg

Bilden är tagen av Lotta när vi hämtade Aramis 09-01.

Aramis har nu varit med oss i dryga två veckor. Det blir bara bättre hela tiden. Som jag skrev i förra bloggen så var jag lite reserverad i början. Självklart beror det på att jag inte är så van att umgås med så här små varelser. Men för varje dag tar vi nya steg framåt i vår relation.

Utseendemässigt har jag förstått att vi är väldigt lika. Jag har till och med hört husse säga att Aramis har chans att bli ännu snyggare än orginalet. På gränsen till oförskämt, eller hur? Det är tydligen något med vinklar, överlinje och mörkare ögon som har betydelse. Nåväl jag vet vad jag är och vad jag kan så jag bryr mig inte om sådana detaljer.

Vad gäller temperament och humör så tror jag att det skiljer lite mellan oss. Vi är båda mycket sociala och har lätt att skaffa nya människovänner. Aramis har än så länge inte visat några egenskaper typ "Alfons Åberg", vilket jag har utvecklat till expertnivå. Nädå den lille kommer skuttande så fort hans namn nämns. Inte mycket värdighet där inte.

I takt med att vi blir mer och mer kompisar vill Aramis vara fysiskt närmare. Detta har idag medfört att jag tvingats dela ett av mina viktigaste revir, Laminofåtöljen!

Efter frukost är det en väl invand rutin att jag sover ett par timmar i "min" Lamino. När matte är hemma sker det i hennes knä, annars har jag den för mig själv. Aramis har då sedan han kom till oss sovit i soffan hos husse.

                                                                                         

Idag blev det dock så att den lille klev från soffan och med hjälp av armstödet landade påmin rygg. Jaja, det kanske ingår i papparollen att stå ut med detta. Efter en halvtimma blev det för varmt och stökigt för oss bägge.

Allt för denna gång, vi hörs

Zigge

 

13 jan 2015

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.    (klicka här för att förlänga premium)(info & kontakt)
Flag Counter